Här nedan kommer text som är hämtad ur en sida av :

VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE, ARBETE och HÄLSA 1979:30

Detta aktuella nummer handlar om,

Biologiska effekter av elektromagnetiska fält inom radiofrekvens och mikrovågsområdet.

Risker och gränsvärden.

Den är författad av välkända namn inom området såsom, Kjell Hansson-Mild, Ulf Land- ström och Bertil Nordström.

1. Inledning

Redan i början av 1930-talet stod det klart att radiofrekventa (RF) elektromagnetiska (EM) fält utgjorde ett arbetsmiljöproblem. Radiotelegrafister och servicepersonal vid större kortvågsändare klagade över vissa störningar i allmänbefinnandet. Besvären yttrade sig bl.a. i form av huvudvärk, trötthet, sömnsvårigheter och ökad retlighet, d.v.s. problem som alla är sammanknippade med störningar i centrala nervsystemet (se vidare Liebesny, 1935). De första åren efter införandet av kortvågsbehandling inom medicinen upplevde personalen, som arbetade med dessa apparater, liknande besvär (Dänzer et. al.,1938; Thom, 1959). v. Went (1954) införde ett skyddsavstånd på 2m till kortvågs-apparaturen vid behandlingen för att han och hans medarbetare skulle undvika dessa besvär.

Eftersom problemen med dessa fält varit kända så länge, borde vi väl idag ha en mycket god kunskap om vilka hälsorisker som är förenade med exponering för dessa högfrekventa elektromagnetiska fält? Tyvärr har inte någon större uppmärksamhet ägnats åt detta område förrän under de sista 5-10 åren och trots att antalet undersökningar och rapporter angående biologiska effekter av RF/mikrovågsfält enligt den senaste bibliografin av Glaser med medarbetare (1977) uppgick till över 4600 st, är vår kunskap om den biologiska verkan av elektromagnetiska fält inte mycket större nu, än vad det var på 30-talet. På vilket sätt som fälten växelverkar med den biologiska organismen är fortfarande ett till stora delar olöst problem.

 
Avskrivet av:
Thorleif Sand
Malfallet
686 94 ROTTNEROS

Nästa sida