Seminarium om mobiltelefoner och hälsa.
Wiens Universitet, Österrike, 25-28 oktober l998.

Diskussion om eventuella biologiska och hälsomässiga effekter av radiofrekventa (RF) elektromagnetiska fält (EMF).

Samfällt uttalande från Wien-mötet (EMF-Resolution).
Den terminologi man föredrar vid offentliga sammanhang är följande:
"Biologiska effekter vid lågintensiv exponering" är ett mera lämpligt uttryck än andra använda termer såsom, "icke-termiska effekter", "otermiska effekter" eller "mikrotermiska effekter".

Inledning: Mötesdeltagarna var överens om att det är vetenskapligt fastställt, att biologiska effekter uppkommer vid lågintensiv exponering. Emellertid är den nuvarande vetenskapliga kunskapen otillräcklig för att fastställa ett pålitligt gränsvärde (säkerhetsstandard), för denna exponering. De existerande bevisen kräver ökad forskning om denna eventuella hälsorisk, samt för att fastställa ett adekvat (lämpligt) exponerings- och dos-gränsvärde.

Basstationer: Hur skall man säkerställa allmänhetens deltagande i beslutsprocessen? Allmänheten bör ges tillräckligt med tid för att kunna delta i hela processen. Detta skulle innebära information om teknik och uppgift om exponeringsnivåer samt information om ställningen i hälsodebatten. Det skall vara möjligt för allmänheten att deltaga i beslut som rör gränsvärden, basstationsplacering etc.

Bärbara telefoner: Hur kan användarens situation förbättras? Uppgifter om strålningsnivå bör vara tillgänglig för att användarna skall kunna jämföra olika telefoner. För att möjliggöra ett klokt användande, skall tillräckligt med information från debatten om hälsoeffekter vara tillgänglig. Detta förfaringssätt skall ge användarna olika möjligheter till att reducera exponering av EMF ("strålningsdosen"). Detta tillvägagångssätt kan stimulera en vidare utveckling av mera lågstrålande apparater.

Översättaren, Thorleif Sand, har arbetat med kommersiell kommunikationsradio, radiosystem samt mikro- och minidatorer i mer än 20 år.

 
Referenser:

• Carl Blackman, Environmental Protection Agency, USA, Blackman.Carl@epamail.epa.gov
• Neil J. Cherry, Lincoln University, New Zealand, cherry@kea.lincoln.ac.nz
• G. Käs, Bundeswehrhochschule Neubiberg, Deutschland
• Lebrecht von Klitzing, Universität Lübeck, Deutschland, klitzing@medinf-mu-luebeck.epa.de
• Wolfgang Kromp, Inst. f. Risikoforschung, Universität Wien, wolfgang.kromp@irf.univie.ac.at
• Michael Kundi, Inst. f. Umwelthygiene, Universität, Wien, umwelthygiene@univie.ac.at
• Henry Lai, University of Washington, USA, hlai@u.washington.edu
• William Leiss, Queen's University, Kanada, leiss@saltspring.com
• Theodore Litovitz, Catholic University of America, USA, litovitz@cua.edu
• Kjell Hansson Mild, National Institute for Working Life, Sweden, mild@niwl.se
• Wilhelm Mosgöller, Inst. f. Histologie u. Embryologie, Universität Wien, wilhelm.mosgoeller@univie.ac.at
• Joachim Röschke, Psychiatrische Klinik, Universität Mainz, Deutschland, roeschke@goofy.zdv.uni-mainz.de
• Felix Schinner, Inst. f. Risikoforschung, Universität Wien, felix.schinner@irf.univie.ac.at
• Stanislaw Szmiegielski, Militärinstitut für Hygiene und Epidemiologie, Polen, szmigielski@wihe.waw.pl
• Luc Verschaeve, Div. of Energy and Environm. Research, V. I.T.O., Mol., Belgium, verschal@vito.be
• Ulrich Warnke, Universität des Saarlandes, Deutschland, warnke@rz.uni-sb.de
• För ytterligare information från universitetet i Wien; www.irf.univie.ac.at/emf