KVICKSILVER  i  AMALGAM             - en arbetsmiljörisk

TRÖTTHET

De vanligaste problemen är den förlamande tröttheten och det ökade sömnbehovet. Ca 80% skriver hur förtvivlade de är över att inte orka någonting. Inte med arbetet, inte med familjen och ofta inte ens den personliga hygienen. Att duscha eller tvätta håret är ofta en omöjlighet. Många tvingar iväg sig till arbetet så länge de står på benen men stressas av att de gör ett dåligt arbete. Många har gått ned i tjänstgöringstid. På alla sätt har de försökt finna andra orsaker än kvicksilver som bortförklaring till tröttheten. En av personalen uttryckte att "den information jag fått innebar att jag i det längsta förnekade sambandet med kvicksilver". En annan skrev "jag var så trött så jag var tvungen att korta ned varje behandling för att kunna vila en stund mellan varje patient".

 

SÖMNRUBBNINGAR

Många beskriver att de trots 16-18 timmars sömn ändå inte vaknade utvilade. Andra beskriver att de inte sover alls eller vaknar med hjärtklappning och inte kan somna om. Detta pågår natt efter natt.

 

HJÄRTPÅVERKAN

I The Relationship Between Mercury from Dental Amalgam and the Cardiovaschular system, Siblerud. (153) The Science of the Total Environment, 99, 1990 sid 23-25, beskrivs kopplingen till kvicksilver och hjärtbesvär, takycardier och blodtrycksförändringar. Mängder av personal beskriver liknande symtom, men den övervägande kvinnliga personalen bemöts med stort ointresse när det gäller dessa symtom. Att kvicksilver också har en tendens att ge effekter på blodbilden med s k myntrulleeffekter är klarlagt. I några fall har personal som ingår i enkäten behövt behandling med Heparin eller Fragminpreparat. I Sibleruds rapport tas också variationerna i högt och lågt blodtryck upp. Detta beskrivs vara mycket vanligt hos yrkesmässigt exponerade arbetare, mellan 42-68% har behandlats för högt blodtryck. Anmärkningsvärt är att under tiden som allt fler blivit amalgambärare har de s k normala värdena i blodtryck ändrats. Siblerud påpekar att icke amalgambärare ligger lägre i blodtryck. Man ställer i rapporten frågan om det allt vanligare förhöjda blodtrycket beror på amalgam. I flera fall har rapporterats förbättringar efter amalgamsanering. Kopplingen mellan kvicksilverförgiftning i inledningsskedet med takykardier och påverkan på sympatiska nervsystemet redovisas också.

Efter längre exponering verkar förekomsten av bradycardier kopplade till vagusnerven bli allt vanligare I många fall har detta beskrivits i vår enkät som ett återkommande problem så länge personalen arbetade kvar i tandvården och innan amalgamsaneringen var avslutad. Åtskilliga undersökningar har gjorts när det gäller dessa problem. Kirurgerna har oftast tagit symtomen på allvar och utrett ev andra orsaker, diafragmabråck el dyl, utan resultat. I flera fall har dessa symtom förbättrats eller helt försvunnit sedan kvicksilverbelastningen upphört. Detta gäller särskilt vagusnervsymtomen (154).

I Sibleruds rapport beskrivs stora variationer i erytrocytbilden, särskilt för personal som arbetat med kvicksilver under flera år. Även analys av kvicksilver i hår har utförts. Något som flera i denna enkät låtit utföra för egna medel, för att på olika sätt kunna påvisa kvicksilverpåverkan. Effekten av dessa åtgärder har som regel utmynnat i att personal med förhöjda värden av YMK ansetts ha ätit för mycket fisk. Professor Åke Bruce på Livsmedelsverket har efter noggranna beskrivningar av de testades fiskkonsumtion i intyg bestämt avvisat kopplingen till fiskintag och höga kvicksilverhalter i hår. Trots dessa intyg har yrkesmedicinare hävdat motsatsen.

Tyvärr kan konstateras att fortfarande, våren 1992, vet läkarna ingenting om sambandet kvicksilver och hjärtpåverkan. En av patienterna i enkäten läggs in på hjärtintensiven för akuta besvär. Trots flera utlåtanden på kvicksilverförgiftning av experter visar hjärtspecialisten inget intresse av att kontakta någon av dem. De ägnar längre tid åt att försöka bortförklara besvären än att ta reda på hur dessa uppstått. I tidigare sammanhang har en av de intygsskrivande läkarna lagt ned mycket möda på att informera den behandlande läkaren om patientens tillstånd och vilka undersökningar som borde utföras. Dock har de flesta av dessa vägrats patienten på hemsjukhuset. Fortfarande efter flera år är ex en angiografi ej genomförd. Beskedet till patienten är att hon ska kontakta de intygsskrivande läkarna, trots vetskap om att dessa befinner sig i andra landsting.

Att ointresset för frågan bland läkarna är totalt visas bl a i en enkät gjord i ett av Tandvårdsskadeförbundets distrikt. Medlemmarna redovisar att tandläkare som är mer eller mindre villiga att hjälpa patienterna går att få tag på medan det är praktiskt taget omöjligt att få tag på kunniga eller intresserade läkare.

[ föregående sida ]   [ index - en arbetsmiljörisk ]   [ nästa sida ]

Välkommen och tyck till i gästboken

[ http://www.kvicksilver.org/arbetsmiljo.html ]